tsawng tanhì atuserkup

 Ke tsun fmivi pivlltxe. Ke tsun pivlltxe. Tsun nì'aw zivawng. Nulkrr ke lu tute ki sähena tìstiyä. Tìsti virä sì rìkxi. Tìsti fmi hivifwo. Teya si tsaw mor a uo menari ulte tsaw zawng. Plltxe tsaw san oeri eltu si sìk ulte nì'ul'ul rìkxi nìkakan. Lu säspxin fìfnetìfnu. Kelku si tsaw mì seng atxukx. Kawkrr ke ftang fkiveytok. Krro krro 'ango slu slä ke 'ìp kawkrr. Leymfe' rä'ä, ma tsmuk. Fwa leymfe' to txele a tsari leymfe' tsrantängen. Ftang liveymfe'. Lu fe'. Ftang pivlltxe. Lu sìltsan fwa fnu. Tute a leymfe' mäkxu. Tsatute lu rä'ä. Kawnga kemìri akawng ke tare. Tsranten nì'ul fwa ke plltxe fko. Wem wä ya po. Tok fratsengit tengkrr ke tok kawtsengit. Ya ku'up slu. Syeha si a fì'u ngäzìk slu. Mi ke tare. Pelun tsranten? Ke tare. Kelku si txopu heyrmì. Kom rä'ä. Kom pivlltxe rä'ä. Nì'aw ngeyä lu fìtxopu. Zìm yati awur ulte txopu rìkxi heyrmì ngeyä. Fì'uri hifwo a fì'u keltsun slu. Lu pum ngeyä fìtìngäzìk nìlaw. Tsawä wem rä'ä. 'Awpor ke'u. Krrpe 'i'a? Krrpe hum txopu? Kelku si txankrr tokxmì nìwotx. Kawtur ke'u. Frapor ke'u. Ngaru ke'u. Poru ke'u. Ke plltxe ki zawng. Fwa wok slu lu kawnga kem akawng. Plltxe rä'ä. Fnu talun ke tsun pivlltxe nìfya'o a tuteri räptum lu txo ke pivlltxe nga. Slu hì'i nì'ul. 'Ul fnu, nän tseri fkol ngat. Lehrrap lu fwa tseri fkol ngati. Plltxe tuter alahe txo nivew futa fra'ut a tsari nga txukxefu fkol 'aku nìwotx. Ngari po ke txukxefu kaw'it. Ngari txukxefu talun kawturi ke txukxefu. Fnu sì lrrtok si sì tsngawvìk. Rä'ä tsngawvìk. Fnu set. Rä'ä yäkx poti. Yäkx pot tsafya alunta nga kiantu lu nìlaw. Swirä fa flew fäkä. Zung mì ka po. Swirä säspxin lu. Zìm frahapxìt kxal. Txupx mìfa a ta'lengit asusyang pol tengkrr serop mì frahapxì tokxä. Poti nìn rä'ä. Swirä mì sìvawm paw. Swirä ke fkeytatsok. Swirä ke fkeytok. Swirä ketsuktse'a slu. Pesengit tok ronsemìl? Swiräri txansngum si. Swiräri sngum si. Swirä ke fkeytok. Plltxe poru. Spaw poti. Lu tìngäzìk a kawkrr ke 'i'a. Syeha si tengkrr zerawng po ulte ya vawm slu. Unil satsi srak? Ke tare. Lu kawng. Pelun var fmivi pivlltxe krra flew fkan tskxevina? Ke tsun fko pivlltxe krra tskxevil flewìl nìwotxx tok. Kelku si tsamì tskxevi. Slu oarena mokri, 'ìp nìwin mokri. Syeha si nìtxukx. Var fnivu. Kxìm tsonta neto kä pol. Kxuke ke lu kaw'it. Palang rä'ä. Lehrrap nìhawng lu fwa plltxe krra swirä za'u. Mehelku mengeyä nìwotx yrrap lu. Ke ftxey ngal oeti. Kalin längu, kali'weya längu. Hahaw txopu azusawng nìsok nì'aw. Hahaw krra tsunslu ulte leymfe' rä'ä. Ke'u kawng nì'ul lu to säleymfe'. Slu säleymfe' swirä. Unil si. Tìngäzìk kawkrr ke 'i'a. Ku'up slu swirä. Ftu kxa hum, ma swirä. Ke tsun nulkrr zivawng fu hivahaw. Tsawng txe'lan säleymfe'talun ulte zawng swirä a mì heyr. Heyr tsawng. Tokx tsawng. Ke tsun fmivi pivlltxe luke fwa zawng fu tsngawvìk. Tsawng tsaw. Nìn tsengit alahea krra tsawng heyr. Nìn rä'ä.

Comments

Popular posts from this blog

txampayne

poe